Det var fint skrivet Rita =)
Jag firar att jag har min familj och mina vänner omkring mig, den kärlek och värme de ger mig.
Jag tänker även mycket på mina bortgågna släktingar och brukar tända minst ett ljus åt dem var.

Jag ser mig själv som hedning och firar vintersolståndet även om jag gör detta när själva Julafton infaller. Jag firar att mörkret är en del av det naturliga årstiden och att solen kommer snart igen. Jag firar också familjen och försöker alltid att göra mina gåvor så personliga som möjligt, med en tanke bakom och inte bara pengar.

Men Hedningar är jättefina folk med, bara fråga min mann Hedningen från Hedemarken i Norge :D

Jag firar av samma anledningar som KamillaB, och för är det är helmysigt :)

Firar med samma anledning som KamillaB.
Tanken på min fars bortgång -02 gör sig påmind vid juletid.

Jul är varm & mysig högtid helt enkelt =)
Nu är ju min sambo & hans familj kristen och varje jul samlas flera av hans mostrar med familjer hemma hos ngn & har julafton tillsammans. Dom brukar även läsa ur evangeliet nångång under kvällen.

Kristen jul för min del :) Julen är en tacksamhetsgudstjänst - för familjen, för vännerna, för Jesus, för att vintern inte är oändlig… Julen är en del av årets rytm. Tiden är inte linjär utan cirkulär och allting kommer åter. Traditionerna (nyskapade eller gamla) ger en stabilitet åt det ostabila och föränderliga i världen.

Gudstjänståret firar det återkommande - från första advent (kyrkoårets början) till jul (födelsen) till påsk (Kristus är uppstånden!) till pingst och midsommar och tacksägelsedag och slutligen kyrkoårets slut/tidens slut.

Jag skulle kunna stryka rätt mycket ur mitt julfirande utom julevangeliet insåg jag första gången jag firade jul med makens familj. Där gick gränsen liksom ;)

oavsett hur vi firar verkar ju kärleken och omtanken ligga som den röda tråden. Kärlek är en stor kraft och den kan lika gärna gå under namnet gud.  Jesus var en bra kille verkar det som och hade bra tankesätt. Mycket man kan lära från honom som person utan att vara kristen eller tro på gud.

Jag ser det som en mysig tid där man får tillfälle att umgås med sina nära och kära! Värme, är nog bästa ordet för mig!

För mig är det mest att vara nära familjen som är viktigast.
Lite kristet också antar jag, pappa jobbar i kyrkan…

Ja julen är från början en kristen tradition, som man har tagit till sig förstås för att man firar Messias födelsedag och är inte lika sorg laddat som påsken då han dog.

Tycker att ändå det har blivit en lite för kommersiell grej där alla företag vill vinna pengar och där många jag känner är stressade över alla mängder presenter dem känner sig tvingadee att ge då ger man inte tolkas det av många att man inte har råd,vilket jag tycker är synd.

Hos oss firar vi jul för att sprida lugn harmoni och kärlek. Att vara lite extra omtänksamma mot varandra och andra.

#11 julen kommer ju från det hedniska youle-firandet, så det var väl de kristna som "råkade" förlägga jesu födelse just den 24/12, för att ta bort firandet av midvintern, är jag helt ute och cyklar nu eller.

Jesu födelse sades inte alls ligga den dagen, men man ville ha bort så mycket som möjligt av de hedniska traditionerna. Detta gjorde man på väldigt många olika plan, i "civilisationens vagga".

#13 vad jag mins är jesus Skorpion ;) Men Kjeisar Konstantin lade firandet av Jesu födelse till Jule/vintersolverv under kyrkomötet i Nikea på 300talet (minns inte eksakta året), för att gjöra övergongen från hedendomen till kristendomen lättare. Mycket smart gjort, och även det mäst vanliga vis som nya religioner "tar över" på, så det stämmer att jesus inte direkt är fött exact på 24 december. Jag tycker i grunn det är rätt irelevant exact vilket datum han är fött faktisk, det passar lika bra att fira honom när solen vänder och livet återvänder till jorden igjen som nån annan tid på året, eller hur? :) Vilken bättre passande metafor för en kristen änn att fira Tryggheten, Vägen, Livet och Ljuset på den tid när jorden återvänder till liv med att solen vänder? :)

Jag firar nog mest minnet av mina gamla släktingar som inte finns bland de levandes skara längre och jag minns dem med ljus och värme och håller så gott jag kan liv i deras jultraditioner

Jag firar för mitt hem, min familj, mina vänner och allt annat viktigt.

# 11

Julen är från början ingen kristen tradition utan en benämning på den nordiska hedniska midvinterfesten, julblot, då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. 

Julens speiella gud var Jólner, och Jólner är ett av guden Odens många namn.

Den här tiden en grym tid där Thor, Oden, Freja och alla de andra asagudarna var människornas härskare.

Julblotet är emellertid det som övergått till och blivit vår moderna jul.

Tur är väl det så vi slipper alla offergåvor.

he,he, är det inte just offergåvorna, som gör att folk hatar julen, nu för tiden

Fira julen, brukar mest fira midsommar……..
Julen är en röd dag mest som alla andra röda dagar.

En rätt trist dag.

Jag tillhör i all fall de personer som inte städar som en dåre för att det är jul.

Inte gör jag julgodis, inte bakar jag. Inte hänger jag upp julgardiner heller.

Inte får jag runt som en dåre i affärer och ruinerar mig. Inte gråter jag i januari för att jag har skaffat mig en massa skulder.

Inte lagar jag mat som blir för gammal (eller övergöder hunden). Inte snärjs jag av en massa "måsten" bara för att det är jul.

 Men jag mår bra ändå!!

#20 det är oavsett det som är viktig :)

Jag värdesätter familjen och hemmet,att ljuset snart återkommer och att få vara tillsammans - det är jul för mig.

Tacksamhet och glädje och värme med släkt och vänner och även tankar till dom som inte finns med i livet längre

Kristen jul för min och makens del  

Förutom Jesus innehåller den:

god mat, träffa släktingar, tända ljus, psalmer och julevangeliet, "kan du vissla Johanna" filmen måste ses, och sen leker man med syskonbarnen och deras julklappar.

Det är väl kristen men vi är inte religiösa på nått sätt så det är väl mest traditionerna som sitter kvar.

Firar för att känna glädjen i hjärtan och tindrande ögon.
Tacksam för att få vara med ett år till.
Tacksam för att kunna lära detta lilla barn hur det var förr.
Glädje över att kunna samla de mina
Glädje om jag kan hjälpa en medmänniska.

Förr så såg jag till att hjälpa till med julmat till hemlösa. De lärde mig mycket här i livet som man kan vara tacksam för.

Hoppas de får mat och värme i år också.

Vi brukar fira både midvinter och julafton - julafton ses lite som en förlängd midvinter. Det här året har jag köpt hem julsaker och ska bygga jultradition.. innan vi hade julsaker och så brukade vi fira midvinterblotet med en fin middag, vi lägger inga offer, det är knepigt här i betonglådan - men firade jag ute på torpet skulle jag hängt ut massvis med mat till fåglarna, mat och ljus ute vid offerplatserna åt småfolket och rådarna.. osv.

Det största som känns för mig, är att försöka skapa ljus och gemenskap här i vinterdeppet och mörkret, se framåt, se bakåt, gå vidare.

midvinterblotet med årsgången, känns viktigt.

Bocken har fått en uppflyttad plats, för mig.

Yulen firas, sedvanligt, även med offergåvor till småfolket, rådarna, osv.

Skräms inte av att gå in i en kyrka, eller moské, för att dela glädjen.
Men hade gärna delat yule-firandet med andra hedningar.

Jag firar att jag har någon att fira tillsammans med, familjen, vänner och släktingar. Att vi alla kan träffas en kväll och ha trevligt, äta god mat och bara rå om varandra och vara glada. Jultraditionen är en trygghet för mig och jag antar att det är det just för att jag vet att vi är tillsammans och är så glada över julen… :)

#29, terrizue, vad jättefint sagt, väldigt kloka och djupa ord.

#30 Tack så mycket. :)

Jag har upplevt innerliga kärleksfulla julhelger med massor av mys och roligheter, men framförallt magi och just kärlek som flödade över under dessa helger när jag var barn. Jag har alltid försökt få det till samma känsla, men eftersom vi inte har barn bara varandra, får vi skämma bort oss själva. (Det t o m rimmade.)