Annons:
Etikettertraditionerhistoriabudskapartikel
Läst 6080 ggr
Rita-S
2008-10-04 17:31

Julens blommor och julenek

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Där finns en handfull blommor vi gärna förknippar med julen. Här kommer några av dom, även tilsammans med juleneket!

Juleneket har många betydelser för folk i gammal tid. Ett bra julenek betöd att alla kunne se vilket bra kornår man hadde haft, och att man hadde råd att avse massor med korn till även fågla. Det visade med andra ord status så väl som att ge nåt munngott till fåglar.

Man trodde att om fåglarna tog gott för sig av neket skulle dom låta bli kornet till sommaren igjen. Samtidig som att om fåglarna tog gott för sig tog man det som et gott täcken, ett täcken på att kommande år skulle bli bra!

Man satte upp Julneket vid solens nedgong julafton och skulle ned igjen 20 dags jul. Trollkvinnor brukade gömma kornbåndet till jonsok för att använda till magiska riter.

Julens blommor är dock en ny uppfinning. Kristorn och misteltein är av dom äldste. Misteltein är så gammal i användning att den går ända tilbaks till kelterna, där dom samlade misteltein mitt på sommarn för att skydda mot sjukdom, olyckor onda andar och annat negativt, man kunne lägga ett torkat blad i krubban till ett barn för skydd, hänga under taket som skydd för huset och så vidare.
Vid medelålder var det vanlig att ge ett blad till kossan som fick årets första kalv länge innan våren, det skulle betyda lycka.

Själva det att kyssast under misteltein herstammar från grekerna, som firade fäst för guden Saturnus varje december. Saturnus var lantbrukets och skördens gud för dom och att kyssa gårdens kvinna under mistelteinen, det skulle ge gården bra gröda och fruktbarhet till allt levande på gården.

kristorn.JPG

Kristorn hör till det gamla firandet av Guden och Gudinnan, där den taggiga kristornen representerar det maskulina och eföy representerade det feminina. Tilsammans visade dom att naturen dör aldrig utan uppstår på ny varje gong. Dom blev hämtat inn vid midtvinter och dekorerat med band och torkade frukter.
I den romerska tid var Kristorn så hellig att om lynet tog ett tre fick man gå gjennom omstendiga ritualer för att ersätta treet. Detta hände ju gjärna oftast mittvinters, och om detta hände var man tvungen att ge stora soningsoffer till gudarna och till varann, en förfader till våra julklappar.

I dag är det vanlig i england och frankrike att hänga en bukett kristorn över ytterdörren för att visa här bor goda kristentfolk. Kyrkan tog ju som så ofta tidligare över gamla hedenska skickar och gav dom en ny kristen betydelse. Krisstorn blev ett symbol för Krisit krona, tornkrantsen han fick på sig som en hån mot namnet "jödernas konung" och alla kristna kunne då fortsätta dekorare sina hus med kristorn som för.

julestjerne.jpg

Men i mer modern tid flommar vi över med andra planter och blommor som numera innhandlas till julen. Alla känner Julstjärnan, en mexikansk blomma upptäct i 1833 av Wilhelm von Karwin, Julrosen, Amaryllis, Julkaktusen, Azaela och juleglädjen. Alla dessa är blommor som har sin blommningstid i sitt hemland vid samma tid som julen. Alla dessa är innförda som jultraditioner av rikare familjer, men efter som vi vanliga folk numera får tag på dessa i vanliga affärer och dom kan dyrkast innomhus utan större bekymmer har skicken spridit sig ända ned till medelsvensson att ta hem sådana blommor.

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Annons:
Upp till toppen
Annons: