Annons:
Etikettertraditionerhistoriabudskapartikel
Läst 13081 ggr
Rita-S
10/29/07, 12:57 PM

Gamla traditioner

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Från gammalt av firade man Jule, eller solfästen. Vissa traditioner runt julen förut va mycket förknippat med övertro snararee än religion!

Före 1800 -talet var inte nissen nån trevlig gubbe som kom med presenter. Snarare tvärtom, Nissen va en elak liten gestalt man fick hålla sig till lags med. Man ställde fram mat och dryck, mjöd, gröt, saltkött, kakor, varje julafton, även till det osynliga folket, annars fick man problem. Ni minns kanske uttrycket trollknutar i håret? Nissen band sådan i svans på gårdens djur i fall han inte fick som han ville, då nekade hästen att gå, och kossan lät sig inte mjölkas. Vid 1800 kom traditionen med St Nicholaus som delade ut presenter, och då Nils är förkortning för Nicholaus, och Nisse ett smeknam för Nils, blev även våran Nisse(tomte på norsk) sammanslagit med St Nicholaus.

Den längsta natten i året kom Åsgårdsreia, ett följe med dom döda, och med underjordiska, tomtar, nisse, djävulen och alla mörka makter. Främst i Åsgårdsreia gick Julbockarna. Denna natten kom även Lussi, en djävulskvinna som stal barn. Ett långt tag va hon förknippad med Lussenatten, medan nu firar vi den romerska kvinnan Lucia, som offrade sitt liv för att hjälpa sjuka folk. Denna natten satte man kors för allt. Man ställde ut mat och dryck, i spisen la man träpinner i kors, man korsade brödet, satte kors på fönster och dörrar, korsade i halmen till djuren, korsade djuren med aska, alla öppningar ställde man nåt i kors, man slog stål i korn, mel och hö, satte stål över dörren, detta för att dom mörke inte skulle komma in. Dagens tradition med att gå Julbock är en efterlevning av detta, fick inte julbocken god mat kunne dom välta hela stallar i sitt raseri. Dock är dagens julbockar snällare än gamla tider :)

I gamla dagar täckte man golvet med ren halm till jul. Detta var av flera orsaker: Det doftar gott och döljer doften av innestängt boende, det döljer och värmer jordgolvet, och sen till slut skulle man "sopa julen ut med sankta Knut" när julen var över. Detta tog även med sig matrester och lort från juldagarna.

Man pyntade till julen, julbock och kransar band man i halm, man täckte sängar med kvistar med gran, man lade gran före dörrstocken, och man skar rönnkvistar med bär på senhösten. Dessa blev ställda i en mugg med vatten så dom blommade med gröna blader när julen började. Dom röda bären som kunne hålla sig vintern genom var en symbol på markens gröda och nytt liv, det fanns hopp trots mörkret!

En julestock skulle alla hem ha. Till julen fällde man en stock, furu eller gran för det mesta, som man släpade hel in. Tanken var att stoppa ena ändan in i eldstaden, elda på och sen knuffa stocken in vartefter som den brann. Det sades att julen va över när julstocken inte va nåt mer, och dess större hem man hade, dess längre julfirandet.

Julöl fick man brygga varje år, så länge man hadde julöl kvar kunde man "dricka jul". Undvek man att brygga 3 år i rad hade man förspillt sin gård för kung och fädernelandet, och olycka skulle följa.
Man brukade även spå nästa året i julölet, mislyckades man med ölet blev det oår kommande året. Spillde man första skålen kunne det buda olycka, dödsfall eller missfall. Man skulle bjuda gårdnissen och dom underjordiska en mugg med öl, och man slog öl ut på stenhällan för skogsfolket.

Många seder som vi har nu är faktisk efterlevningar av ren och skär övertro. Dock i vår moderna tid är det mer romantiska traditioner numera än det är övertro. Men visst har vi alla en känsla av olycka om vi inte ger nåt till julbocken som knackar på? Visst känner vi fortfarande ett behov av att lysa upp årets mörkaste natt?

God Jul som kommer! :D

Bilden är lånat från <a href=www.schulze.no och är en av dom första julkorten som är upptryckat. " title="Bilden är lånat från www.schulze.no och är en av dom första julkorten som är upptryckat. " /> Bilden är lånat från www.schulze.no och är en av dom första norska julkorten upptryckt på slutet av 1800talet

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Annons:
lightseeker
10/29/07, 6:24 PM
#1

mm, rita, är verkligen impad.

Det här kommer jag att ta till mig och addera vid youlefirandet i år. Tack för så mycket folktro, som är vårt eget genuina. Det måste vi vara rädda om

Rita-S
10/29/07, 6:48 PM
#2

Det var så lite så Lightseeker :) Jag tänkte komma med en uppdatering på mer hedenska traditioner före kristendommen med om jag kan hitta nog med information :) Men rognens kvistar är en av dom saker som överlevt från Vikingatiden :)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

lightseeker
10/29/07, 7:27 PM
#3

vad är rognens kvistar,

Rita-S
10/29/07, 9:10 PM
#4

Um, vad heter nu Rogn på svensk.. Bild här iaf

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

[MandaR]
10/29/07, 10:23 PM
#5

Rönn :)

Rita-S
10/29/07, 10:34 PM
#6

aha då vet jag även vad Rönnbärs smak är :Dhar sett det ofta och undrad vad attan det är ;)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Annons:
korseett
10/29/07, 10:37 PM
#7

det är tur att man bor nära gränsen så mycket av norska förstår man men ibland får man gnugga de små knölarna för att förstå

Rita-S
10/29/07, 10:40 PM
#8

….eller ty till images.google.com ;)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

lightseeker
10/30/07, 12:09 PM
#9

oh, och jag är ju göteborgare, som brukar vistas  längre ner i landet på somrarna, där får jag också träna mina geni-knölar eftersom vi har läger tillsammans med danskar.

Vi lyckas förstå varandra rätt så bra, det är bara ibland, som det slår knut men då brukar kroppsspråket hjälpa till istället.

Jaha, rönn. Då har jag lärt mig ett nytt ord på norsk rogn.

Upp till toppen
Annons: