2008-10-09 16:25 #0 av: Rita-S

Nu närmar sig julen och vi ser alla fram emot att återigen ägna oss åt de urgamla traditioner och seder som förknippas med julen.

Fölgande text är skriven av Bodvar och postas med hans tillåtelse!


Vi tänder ljus för att besegra mörkret under denna mörkrets årstid och för att locka solen tillbaka. Vi kanske inte längre beströr stugans golv med halm för att öka det kommande årets skörd men vi använder fortfarande halmprydnader av olika slag. Och vi sätter gärna ut en havrekärve till småfåglarna eller som man ursprungligen gjorde, sätter ut den för Odens häst Sleipner ska få något att äta när Oden i sin skepnad av Jolner, julens gud, drar runt på sin vilda jakt i julnätternas mörker.

Vi äter skinka i åminnelse till Frejsgalten Gullinborste, vi bakar guldgula lussekattar formade som den urgamla och närmast globala symbolen för lycka och välgång och för solen, swastikan eller solkorset, som Frejas katter och andra heliga och fruktbarhetssymboler. Vi kokar vit gröt som ett minne av den nornagröt som åts inför sejdsessioner och skådande in i framtiden, något som gärna görs vid jul- eller nyårsnatt. Vi stöper tennkronor för att se vad det kommande året har i sitt sköte och vi kanske vandrar kring i en årsgång.

Vi tar in det evigt grönskande trädet, symbolen för världsträdet Yggdrasil. I trädets topp sätter vi en stjärna som symboliserar polstjärnan, eller himlaspiken som den också kallats, runt vilken världen vrider sig. Vi sätter ljus och glitter i granen för att symbolisera stjärnorna och vintergatan. Vi hänger färgglada glaskulor på grenarna symboliserade Iduns äpplen, ungdomens, helandets och det eviga livets äpplen. Somliga kanske fortfarande, som vi gjorde hemma när jag var barn, hänger upp riktiga äpplen. Vi hänger också upp små korgar fyllda med nötter och andra godsaker för att symbolisera de livets och överflödets gåvor som Yggdrasil skänker. Men vi hänger också upp pepparkaksgrisar, pepparkaksbockar och pepparkaksgubbar som symboler för de offer som hängdes i Yggdrasil, inte minst Odens eget självoffer.

Vid trädets fot ställs en julbock av halm som ett minne av den julbock som dessvärre har försvunnit från de flesta svenska hem och ersatts av en mer eller mindre amerikaniserad jultomte som julklappsutdelare. Bocken syftar ju också på Tors båda bockar. Under trädet placerar vi också alla de gåvor som vi skänker varandra för att stärka vänskapsbanden mellan oss.

Så samlas vi med familj och vänner för att fröjdas samman och äta och dricka gott. Inte minst drickandet ska ju ha en central plats. Till inte alltför länge sedan hette det ju att "dricka jul". Man brygger öl och mjöd, man kryddar brännvin med olika örter och man dricker sötat och starkt vin spetsat med kostbara kryddor från Särkland. Och man glömmer inte att sätta ut mat till gårdstomten, man låter husdjuren få något extra och man lämnar maten kvar på bordet under julnatten för att också förfäderna ska kunna komma och låta sig väl behagas av julens överflöd. Och när man tidigare tagit julbadet i bastun glömmer man inte att lägga in några extra vedklabbar och slänga på några extra skopor vatten innan man lämnar den för att förfäderna ska kunna ta sitt julbad.

Hell Jolner!
Till års och frid!

Bodvar Bjarke