Julen - Artiklar RSS

Hemgjorda eller rimliga presenter

Thu, 01 Oct 2009 07:27:28 GMT

Denna artikeln tar f�r sig att g�ra presenter sj�lv eller fynda billigare saker. Du kommer f� massor med tips och ideer h�r!

Hemgjorda julklappar var en mycket mer vanlig del av f�rberedelserna till julen f�rut �n det �r i dag n�r webshops och aff�rer sv�mmer �ver av alla m�iliga saker.
Och visst �r det s� att vissa saker �r l�ttare att k�pa �n att g�ra sj�lv och kanske �ven l�ngt billigare.

Men hemgjorda julklappar har en egen charme som en vilken som helst mamma kan ber�tta allt om. Bak en hemgjord present, �ven om den inte ens ser fin ut i egna �gon, ligger det omtanke, k�rlek, man har funderat p� n�nting att skapa. Man har tagit sig tiden och m�dan att skapa. Och det finns inte dens make n�nstans i v�rlden.

Hemgjorda julklappar �r underskattade av m�nga, och m�nga tycker "men det blir ju inget fint, och det m�ste ju va fint till julen".
Ja, man kanske tycker s�, men personligen uppskattar jag hemgjorda julklappar, jag ser inte bara p� den fysiska lilla grejen utan p� allt som ligger bak.

Att g�ra en hemgjord klapp beh�ver inte alls va dyrt eller sv�rt.

I bland kan man �ven k�pa saker som inte kostar en stor penning och med lite hem-fiffel blir dom kalasbra som presenter!

H�r kommer n�gra tipps fr�n mig. Ni andra kan kanske fylla p� med egna tips sen!

Hemgjord julgodis:

Det kostar inte alls n�t mycket att k�pa en liten snygg papp-l�da, eller en liten fl�tad korg. Dessa kan antigen va som dom �r, eller dom kan dekorerast med decoupage, konsten att limma papir med motiv p�. Servietter med motiv tex. Man kan �ven dekorera med att limma fast tyg p�, eller v�va inn band i korgar.

Julgodiset beh�ver inte heller va sv�rt. Det vore faktisk inte helt fel att k�pa lite olika saker heller, tex dumle eller fruktkola eller dyl. Man kan g�ra kn�ck, risbr�ck �r snabbt och l�tt, ischocklad och annat mumsens. Det finns massor med recepter p� goda sm� saker att g�ra hemma, m�nga �ven f�r microv�gsugn i dessa dagar.
Sl� en stekp�se runt, knyta ett presentband runt �ppningen, och du har en smakfull liten present att ge bort.

M�lade ljus och ljusstaker:

Du kan k�pa r�tt billiga kubbljus runt om, tex p� Rusta, Dollarstore, mataff�ren och annat. Det samma med �nkla k�ksglas eller v�rmeljusglas.
Det finns lim med glitter p� tub att k�pa, detta kan man p� m�la m�nster p� glasen och g�ra hemgjorda v�rmeljusglas med dekor.
Ljusen kan man �ven m�la p� med glitter (se till att det �r giftfritt), och med f�rg. M�la vinter-motiv, tomtar, ungar som akar, en gran med sn� och sn�flingor, och man f�r omedelbart ett lite juligt ljus som antigen kan va dekor eller njutast medans det brinner ned.

Hittar du inte limtuber kan du m�la med vanlig lim och p�nsel och ryssa glitter p� sen. Du kan �ven limma p� dekorerade band p� ljustakerna, kanske �ven band du har f�st p�rlor p� i f�rkant.

Hemgjord smyck-ask:

H�r kan man antigen g�ra en sj�lv eller man kan k�pa en f�rdig l�da. En kompis till mig hadde en gong k�pt en liten tr�l�da p� 10 kronors marknad p� mataff�ren, sen kl�tte hon den med fusk-sammet innuti och karvade ut tr�snidning p� locket utanp�. Den blev otrolig vacker och �r en h�gt skattad present.
Man beh�ver inte va en tr�sk�rare f�r att f� en s�dan ask fin. Igjen kan man limma tyg med m�nster, band, f�sta p�rlor i m�nster p� tyger innan man limmar det fast p� asken och s� vidare. Decoupage med tyger g�r �ven det. Klippa ut motivet fr�n olika tyger och limma i hop i en egen komposition.

Korgen med det goda i:

Det �r mycket man kan l�gga i en korg.
Man kan ge bort r�tt mycket lite fantasifylld p� detta s�ttet.
Ett �r k�pte jag en korg p� Dollar, sen gick jag p� mataff�ren och systemet, k�pte en vit och en r�d vin, sen massor av ost, vindruvor och kex. Alt lade jag ner i korgen, packade sen inn den och gav bort till v�ran chef p� jobbet.
Den blev h�gt uppskattat! Vi var en hel del folk som betalade en 50 kroning varje p� detta, ingen dum ide n�r fler g�r i hop om en present.

Ost och vin �r inte �nda man kan l�gga i. En god hemgjord gl�gg p� flaska, lite kex och kanske �ven lite hemgjord godis, oster och annat. L�mpligt kanske att packa inn dagen innan julafton kanske. Gl�gg �r inte alls n�t sv�rt att g�ra, du beh�ver dom r�tta kryddor, saft eller vin och en gryta. Samt flaska att ha gl�ggen p�.
Fler vanliga cider eller saftflaskor har en snygg glasflaska och skruvkork s� man kan dampa bort etiketten och tv�tta av limmet, g�ra sin egen och fylla gl�gg p�.

P�sar med lite eksklusiv kaffe och kanske en ny kaffekanna �ven kan uppskattas fr�n dom som dricker kaffe.

Man kan ge bort korgar med leksaker. Ritsaker. B�cker. Blommor sj�lvklart.
En korg kan g�ras mycket med, och �ven om korgen kanske inte �r stor blir den nog uppskattat!

Och sen kan man ju anv�nda korgen senare med ;)

Hemgjorda kl�der eller tyg-grejs:

Det beh�ver inte alls va sv�rt att g�ra n�t hemgjord i kl�dsv�gen. Sticka strumor, m�ssor och halsdukar �r inte s� himla sv�rt s� fort man har l�rt sig metoden att sticka. Samma med virka.
Grytlappar eller sm� briketter kan virkas eller stickas.
Man kan sy grytlappar av lite vaddat tyg, dekorativt tyg och band.
Kasser att b�ra hem maten i �r heller inte direkt sv�rt s� l�nge man har en symaskin.

K�p r�stetyg, kika efter sm� snuttar med taft, organza eller annat som �r lite l�tt gjennomskinnlig. K�p kryddor i mataff�ren och g�r potpurri p�ser. Dekorativa sm� v�ldoftande saker utan n�t syntetisk doft �r underbart. Kanel och kryddneljikor �r underbara juldofter och kryddor som g�r igjen i fler recepter till julen dessutom.

Att sy riskudder �r heller inte sv�rt. Du beh�ver en korv av tyg, och ris, bulgurvete, havre, helt korn av n�n sort, fyll i 3/4 delar och f�rslut p�sen sen.

Presenter till barn:

Barn kan i bland va lite knepigt att f� till n�nting billigt till. Men det beh�ver inte va s� himla dyrt. Aff�rer som Rusta och Dollarstore tar ofta inn snygga sm� papp-l�dor, gj�rna med spegel i ett lock. Till den lilla prinsessan kan man d� k�pa en med hj�rten och dyl, sen k�per man en liten lipgloss med en liten aning f�rg, massor av sp�nnen och snoddar, h�rband och annat och stoppar i asken. Hux flux har man gj�rna f�r under en 100 kronor en s�t liten l�da f�r massor med h�rgrejs.
Till den lilla pojken kan man k�pa n�nting tillsvarande, men stoppa fullt med kanske sm� minibilar eller annat sm�tt.

Man kan �ven k�pa billiga ritblock, sen anv�nder man tex servietter eller tyger, limmar p� pappomslaget olika m�nster, kanske �ven en bild p� den man skal ge den till, skriver 'dagbok' eller 'Ritblock'�p� f�rsta sidan kanske med glitterlimm eller guld/silverpenna och vips har man en riktig kul dagbok eller ritblock till n�n som har varit sn�ll. Tilsammans med et litet paket p�nnor eller n�nting kan det bli riktig lyckad.

F�r den som �r duktig att virka eller sticka kan man g�ra kl�der till favorit-nallen eller dockan med.

Att sy en nalle �r faktisk inte s� himla sv�rt, och n�tet sv�mmer �ver av gratis m�nster till massor med saker. Har man en symaskin kan man fynda tygbetar p� dom flesta tygaff�rer.

Till den allra minsta kan man g�ra sm� tygbollar i glada f�rger. Stoppa en bj�lla inn i en. En p�se med n�t som knastrar i en annan. Fyll med saker som k�nns och ljuder. Och g�r gj�rna olika l�tta former.
G�r sen en res�r-sak man kan f�sta p� tv�rran i vagnen eller �ver s�ngen, h�ng dessa fr�n denna och vips har du en liten leksak d�r barnet kan sl� p�, kl�mma, och lyssna.

Till Mamma och pappa:

Eller andra vuxna familjmedlemmer f�r den saks skuld.
�r man lite yngre eller student, och oavsett vad man �r s� har man d�rligt med p�ngar kan det va riktig sv�rt att f� till n�n present man k�nner man kan va n�jd med. Ett �r k�pte jag en riktig fin kaffeburk p� loppis och sen stoppade jag det med seigmenn, en norsk godis-grejs av sm� gelatingubbar rollat i socker. Tilsammans kom presenten p� kanske 40 kronor, och min styvfader var lycklig. Seigmenn �r hans favoritgodis, och ungef�r det �nda han kan �ta utan att bli sjuk. Han hadde Seigmenn hela julen och lite till!
Man kan faktisk fynda mycket fina saker p� loppis.

Men man kanske inte alltid ens har 40 spenn att l�gga p� en present.
Man kanske d� kan g�ra ett presentkort. "Abonement p� 10 shoppingturar", "abonement p� gr�sklipp hela sommarn" eller tillsvarande kanske?
Med hj�lp av en dator kan man �ven g�ra mycket fina saker om man har tillgong p� papp och papper. Finn en favorit dikt, en songtext eller annat, stoppa inn det i ett ritprogram och l�gg snygg dekor runt. Skriv ut det, g�r passepartout ram till det och sl� inn.

G�r kanske en collage av bilder av dig sj�lv, alla barnen kanske, barnbarn om personen har detta, alla m�iliga situationer och inte bara sn�lla profilbilder, bilder av dom sj�lv kanske, Skriv ut�och g�r passepartout ram igjen.
Har du fyndat billiga v�rmeljus-glas kan man limma en bild p� barn/barnban/familjmedlemmar p� dessa glasen, kanta runt med lite snyggt dekorband och tata s� har man snygga v�rmeljusglas att ge bort.

Okej, jag har kanske gett n�gra sm� ideer h�r nu, just nu var det tomt h�r hos mig, men ni andra kanske kan fylla p� med egna tips och ideer! Kom i h�g: Temaet f�r tipsen �r Billigt, Hemgjort, eller kombination av b�da!

Glad f�rberedning!

Bild �r l�nat fr�n http://www.freedigitalphotos.net , med till�telse till fri bruk mot l�nkning till sajten!

Jul och musik

Mon, 17 Aug 2009 09:27:57 GMT

Att sjunga julen inn k�nner vi alla till. Vi sjunger julsonger, med och utan kristet budskap, antigen man �r en troende kristen eller inte har songen en kraft vi gj�rna tar med oss. N�r startade det?

Att sjunga vid mittvinters-riter har rot bak�ver i tiden flera tusen �r. Songer blev sjungna vil jolablot i Norge, Sverige, Danmark, vid mittvinters-riterna till druiderna, vid mittvinters-riterna till gamla egypterna, grekerna, romerne och s� vidare. Alla sj�ng n�r det var n�t stort som h�nde.�

Och mitt p� vintern h�nde n�t stort. Solen v�nde, vintern var p� h�ll, i alla religioner och kulturer �r detta n�t som firats stort. �Och d� h�rde songen med.�

Songen har fulgt oss i alla stora h�ndelser i v�ra kulturer och privata liv: F�dsel, vuxen status, giftem�l, d�d.
Vid alla stora h�ndelser f�r oss under �ret kom songen med.

Ordet "Carol" p� engelska betyder ju song, och ordet har en speciell betydelse. Fr�n b�rjan syftade ordet p� songer man sj�ng medan man gick i circel. Vilket vi ju gj�rna g�r runt granen nu. Men ordet syftar gj�rna �ven p� songer fr�n sen medel�lder.�

Men n�r tog den kristna julsongen �ver?�

Dom tidliga kristna tog �ver skicken att sjunga mittvinters och framskaffade kristna texter som folket kunde sjunga. Sakta tog kristendommens budskap �verhand fr�n det hedniska mittvinters budskapet.

Runt �r 12 efter kristus presenterades av en romersk biskop en song som het "�ngelns hymne" som passande att sjunga vid jultiderna. F�rmodligen �fanns d�r fler, men denna utm�rkte sig som s�rskilt popul�r.�
Den n�sta riktig k�nda julsongen blev presenterad �r 760. Problemet med alla dessa var att dom var alla skrivna i Latin, det �nda spr�k kyrkan godk�nde p� denna tiden och vid mitten av 1200 talet h�ll kyrkan p� att f�rlora folket i julfirandet, p� grund av att ingen fattade budskapet eller kunde deltaga i sjungandet b�rjade medelsvenssons att f�rlora interesset f�r att fira jul alls, l�ngt mindre sjunga.�

St Francis av Assissi �ndrade p� detta med sina musikspel i 1223, sm� spel som ber�ttade en historia i form av musik, och bara undantagsvis var songerna p� Latin, i �vrigt var det i inh�mska spr�ket d�r spelet tog plats. Folk kunde alts� f�rst� budskapet och deltaga i songen n�r dom hadde sett spelet tillr�ckligt ofta, och gl�djan av att sjunga blommade upp. Snabbt som eld i gr�s spred sig songarna fr�n musikspelen �ver stora delar av Europa. Den tidligaste julsongen i denna stil som vi hittar beviser �i historian blev skriven 1410, men stora delen av texten �r f�rtapt. Bara sm� bitar av pergamentet �r hittat, och skvallrar om en ber�ttelse om Maria och Jesus som m�ter p� olika folk i Betlehem.�

Fram�ver blev det mer och mer popul�rt att sjunga olika songer vid jultiden, men puritanerna under ledning av Oliver Cromwell fick n�stan slut p� skicken d� all song blev f�rbjudet. Men som alla vet om s�dana typer f�rbud h�ller det inte i l�nden, folk sj�ng sina julsonger i smyg i sina privata hem, �nda fram till viktorianska tiden d�r tv� menn vid namn William Sandys och Davis Gilbert i b�sta Br�derna Gribb stil samlade inn julmusik och songer �ver stora delar av England och sparade ner dom f�r eftertiden.�

Och efter detta �r det historia, vi har sedan dess sjungit av fulla lungers kraft.

En musikalisk vintertid till er alla!

Norsk Juletrefest - Historia

Fri, 14 Aug 2009 10:16:17 GMT

En mycket v�lkand tradition f�r norrmenn, men Sverige har kanske inte h�rt lika mycket till detta. Vad �r detta f�r fenomen?

En Juletrefest, hedanefter �versatt till Julgransfest, �r en tradition i Norge.�Jag har tidligare presenterat en snabb liten artikel om det, men h�r kommer lite mer utdypande.

Julgransfest h�lls oftast under sent December, juldagarna och tidlig Januari, och �r en f�st med mat och dryck, kakor, godis, lekar f�rknippat med julen s� som Reven raskar �ver isen, Kj�rringen med staven, blindebukk, Bro bro brille, stolleken och andra s�lskapslekar som herstammar fr�n f�re tiden med julgran och att g� rundt granen. Vissa lekar stammar fr�n medel�lder och midtvintersf�sten, och kan nog ha rot s� l�ngt bak�t som sena vikingatiden.

Som regel �r det dagis och skolor som arrangerar f�r sina sm�, men �ven andra f�reningar med s�rskilt interesse f�r barn arrangerar f�r sina medlemmar, i bland �ven i regi av kommunen.

Innimellan alla s�llskapslekarna �r det rundgong runt granen d�r man sjunger julens songer, �underh�llning i form av artister som framf�r sketcher, sm� julspel, songer och julens evangelium.�

P� slutet av julgransfesten kommer jultomten med en julstrumpa eller en liten klapp. Detta blev vanlig fr�n tidlig 1900 tal.�

Sen tidlig 1800 tal n�r julganen innf�rdes i dom norska hem blev det uppr�tt en tradition att ha en julf�st innf�re eller efter julafton och juldagarna. Det var oftast l�rarna men �ven en del pr�star som etablerade dessa f�sterna i Norge . Vi vet inte helt eksakt vilket �r en dekorerat julgran f�rst syndes i n�t Norskt hem, men vi vet med s�kerhet att studentersamfunnet i Christiania (Oslo) hadde julf�st med dekorerat gran i 1840. D� var skicken med dekorerat gran b�rjat bli r�tt vanlig innom medelklasen och upp�t.�
Julgransfesten �r en vidarelevnad av denna skicken.

(Bild kommer h�r med, m�ste bara scanna inn en gammal juletrefest-bild :D)

Julestrumpan

Fri, 14 Aug 2009 09:38:09 GMT

Alla har vi nu v�xt upp med att h�nga upp en strumpa och vakna till sm�g�vor och godis i strumpan julaftons morgon. Men har vi t�nkt p� vart den skicken kommer fr�n?

N�r jag var liten hadde jag en linstrumpa, dekorerat med julf�rgat fillt och med f�rsta bokstaven i mitt namn p�. Min mamma hadde sytt den sj�lv till mig och en till min syster.�

Varje kv�ll p� lilla julafton, n�r vi hadde fixat klart med att st�da, pynta och st�lla fram allt m�iligt, s� kunne vi krypa i s�ng, uppspelta och tv�rs�kra p� att vi aldri n�nsinne skulle f� sova, v�l efter vi h�ngt upp v�ran julstrumpa.
Och tomten svek oss aldrig, vi vaknade julafton till att stumpan var fylld till bristepunktet, klementin, russin, n�tter, n�n chocklad, kanske en liten bok, en film, lego.. det vanliga.

Jag gl�mmer aldrig det �ret tomten hadde g�mt massor av st�rre paket runt om i huset, alla tecknade magasiner man brukade f�, massor av godis, klementiner, b�cker, lite kl�der, allt packad finurligt inn i �julklappar, och sen l�g en liten papperslapp i strumpan s� man fick springa rebusl�p i huset f�r att hitta alla klappar!�

Strumpan s�g lika platt ut som kv�llen innan, besvikelsen skrek som ett fysisk vr�l och jag var tvungen att kika om d�r inte fanns s� mycket som ett litet russin i alla fall, och hittade lappen.

Hui och hast inn till syrran som surade under t�cket, kom kom! "nej, tomten har inte varit h�r!"
Jo men titta, det finns en papperslapp! Det gjorde det ju hos mig s� d� har han v�l gjort s� hos dig med!

Och det hadde han.

O ljuvliga minnen! Dom kommer jag alltid b�ra med mig, och jag vill ge detta till mina barn. S� visst skal vi g�ra hemgjord strumpa till v�ra barn n�r tiden �r mogen.

Men vart kommer skicken fr�n?

Det finns m�nga saker som pekar mot skicken med julstrumpan. Ungarnas lekb�tar i f�nstret i tyskland, godistr�et i Bayern och s� vidare, redan n�mt i tv� andra artiklar.

Men det finns en legend f�rknippat med St Nicholaus (igjen, den karen har gjort mycket fint f�r julglada barn!!). Det blir sagt att en fattig mann i byen Myra i Turkiet d�r St Nicholaus var biskop ett tag, hadde 3 vackra d�trar, men inga medgift att ge. Han var f�r stolt att ta imot almisser, och ingen ville giftas med hans d�trar �ven om dom var sn�lla, goda, duktiga och vackra.

St Nicholaus ville gj�rna hj�lpa honom, och kom smygande en natt medan han fors�kte fundera fram ett bra s�tt att �stoppa inn guldet han hadde tagit med utan att det blev almisser.

Legenden skiljs �t lite h�r, n�gra gonger �r det en stor guldmynt till varje flicka, n�n gong �r det en liten p�se med olika guld och silvermynt, och n�gra gonger en liten guldb�ll (i dag representerat av klementin eller appelsin), men alla n�mner iaf lite guld. Men alla n�mner strumpor! Och alla legender vill numera ha det till att detta h�nde julnatten.

N�ms det guldmynt s�ger legenden vidare att han sm�g p� taket och sl�pte dom ned gjennom pipan d�r strumperna h�ngde f�r att torka efter kv�llens tv�tt, och en mynt hamnade i varje flickas strumpa.

N�ms det boll eller p�se smyger han inn och stoppar det dit sj�lv. Det n�mns dock inte om han smyger ned gjennom pipan...

Det blev i alla fall stor gl�dje dagen efter , och hans flickor kunde giftas.�
Och alla fick ju sj�lvklart veta detta, varp� fler och fler hoppfulla h�ngde upp strumpor p� julnatten i hopp om att d�r fanns n�t juldags morgon. Och St Nicholaus svek dom inte, en liten mynt, lite mat, lite kakor eller godis fanns i alla strumpor. Om han sprang sj�lv eller om han hadde massor av hj�lpare s�ger legenden inget om.�

Som ni ser var det i b�rjan skick p� att stoppa upp strumpan julafton och hitta n�nting juldags morgon. Det h�ll vid sig att dom som betedt sig d�rligt hittade ett stycke kol i strumpan, dom som betedt sig bra fick godis och g�vor.
�nda fram tills andra �rldskriget stoppade man hoppfull opp strumpan julafton, men av n�n anledning blev det vanligare att s�tta den upp lilla julaftons kv�ll i skandinavia efter andra v�rldskriget, ingen kan riktig peka p� varf�r. F�rmodligen har det sammanhang med att man fick tomten p� bes�k med klapparna julaftons kv�ll s� man skulle f� chansen att tacka f�r g�vorna i strumpan med.�

Nu i mer modern tid har skicken blommat upp igjen, men nu dyker den upp till n�rmest varje dag med f�ruten julaftons morgon. Det har blivit vanlig i Norge p� Juletrefester (Julgransf�st) att varje barn f�r en strumpa med n�t i n�r dom f�rlater f�sten exempelvis. Och m�nga godisproducenter g�r strumpformade p�ser eller rakt av sm� r�da k�ngor (dom tyska f�rst�ss) med godis i som man kan k�pa i aff�ren. alts� kan man k�pa m�nga strumpor f�rdig proppad med godis om man vill.�

Men en trevlig liten skick �r det i alla fall, vilket jag s� absolut skal dela med mina barn.

Trevlig v�ntan!�

(Bild kommer sen! M�ste bara fota min strumpa)

Adventskalender

Wed, 12 Aug 2009 21:52:56 GMT

Adventskalender �r en tradition vi har v�xt upp med. Men hur l�ngt tilbaks str�cker den sig!

Den f�rsta adventskalendern introducerades i 1932 i Sverige av Sveriges Flickors Scoutf�rbund efter tyska f�rebilder. Det var f�rsta gong Sverige s�g till en adventskalender.

Men sj�lva ideen �r, som s� mycket annat, tyskt.
En mamma ville g�ra tiden fram mot jul lite l�ttare f�r sin son, vid att g�ra en bit fargglad kartong med 24 kakor p�, sedan fick sonen �ta en liten kaka varje dag mot jul.

Denna son het Gerhard. N�r Gerhard Lang sedan blev med�gare i ett tryckeri som vuxen mann mindes han sin barndoms kalender, och inspirerat av detta gjorde han en papperskalender som skulle f�rkorta l�ngan f�r alla barn mot jul. Kalendern var 2 ark, det ena var ett ark med julmotiver man klippte ut och limmade fast p� mostvarande plats p� det andra arket. Detta var tidlig 1900-tal.

Det var en braksucce i Tyskland, s� stor att Lang skapade luckorna som vi numera �r s� van til p� 1920-talet, f�rst med bild och senare �ven sm� figurer och f�rem�l i tr� p� baksidan.
Tyv�rr gick hans f�retak konkurs i depretionen p� 1930-talet. Tradisjonen fortsatte dock med andra tryckerier, �nda fram tills andra v�rldskriget d� materialerna beh�vdes p� annat h�ll.

Och fr�n andra v�rldskriget och fram till i dag blommade adventskalenderna tills det vi k�nner i dag, chockladkalender, kalender med bild, tv-kalender med tillh�rande papperskalender, kalender med alla m�iliga sm� grejer i, nelliksappelsiner och s� vidare och s� vidare.
Traditionen har �ven h�llit sig till att g�ra massor med hemmagjorda kalenders, s� som Gerhards mamma gjorde f�r honom.

En grej som blev s�rskilt popul�rt i Norge (och m�iligtvis andra skandinaviska l�nder) efter julkalendern Jul i Skomakergata var att stoppa 24 kryddneljikor i en appelsin och ha denna framme, sen f�r varje dag fra 1 december tar man ut en och l�gger i en sk�l n�ra.
Simpel, snygg, v�ldoftande kalender.

Det finns numera en hel rad olika kalenders man kan k�pa fr�n Panduro eller andra aff�rer som skal m�las, sys, m�las p� filt, m�las p� tyg, broderast eller annat, ber�knat p� sm� hemgjorda sm� paket.

Undertecknade har en s�rskilt vacker och �lskad kalender, i form av en bok-kalender, 24 sm� b�cker som tilsammans utg�r "A christmas carol" av Charles Dickens.�

Kalender f�r att r�kna ner till jul �r h�r f�r att stanna. Popul�riteten �r bara st�rre och st�rre f�r varje �r, och med lite hempyssel och fantasi kan den bli en trevlig liten tradition f�r dig och familjen!

7 sorter till julen

Wed, 12 Aug 2009 20:28:35 GMT

Hur m�nga gonger har man inte h�rt att det skal va 7 sorter till julen? Hur m�nga �r uppvuxna med att det bakas och planeras s� man har dessa magiska 7 sorter till julen?

B�de i Norge och Sverige har vi skicken med 7 slag till jul. Det finns ingen facit p� vilka 7 sorter kakor man bakade, detta varierade nog med vart man �r uppvuxen.

Sj�lv �r jag uppvuxen med att det skulle va Smultringer (munkar), sandkakor, pepparkakor, krumkakor, ingef�rn�tter, kakemann och pepparn�tter exempelvis.

Vestlandet i Norge �r dog Goro och Sirupsnippar mer utbridna som inng�ande i dom 7 sorter. Men vart kommer detta fr�n?

Sj�lva skicken med att baka 7 sorter kakor till julen herstammar fr�n mitten av 1800 talet p� ett ungef�r, n�r socker och mj�l blev mer vanlig f�r dom flesta, och m�nga hadde r�d med sm�r och �gg. Innan dess var det mer vanligt med munkar som kommer fr�n 1500 talet, flatbr�d och lefsor/tunnbr�d.

Tallet sju har l�nge haft st�rk symbolisk betydelse innom m�nga religioner, �satru som kristendom.

Enligt gamla grekerna, babyloniarne, gamla egypterna och m�nga fler fanns d�r 7 heliga planeter, som �ven var gudar.

�sg�rd hadde 7 salar, kunnskapens tre 7 r�tter.

V�rlden skapades enligt bibeln p� 7 dagar, jorden representeras med talet 3, himmelen med talet 4, tilsammans blir detta 7. 7 ord p� kristi kors, 7 d�dssynder, och s� vidare och s� vidare.

Det finns massor med referenser till talet 7 som magisk och betydelsesfullt. Det blev d�rf�r naturligt till julbaksten att veva inn 7 sorter, med tanke p� kristendommens m�nga hentydelser till talet 7. Skicken �r alts� ungef�r 200 �r gammal pluss/minus n�gra ti�r.

Hur m�nga h�r bakar fortfarande 7 sorter till julen? Jag g�r nog inte det numera, fast jag k�per lite i st�llet f�r att baka sj�lv. N�r barnen kommer blir det nog andra bullar p� den fronten!

Gl�ggen och dens historia

Tue, 30 Dec 2008 11:32:38 GMT

Gl�gg �r numera en tradition i julen, och m�nga uppskattar denna goda drycken antigen man dricker r�d eller vit vingl�gg eller om man dricker saftgl�gg. Men n�r uppsto denna dryck?

Redan i gamla tider l�ser vi om att grekerna och egypterna kryddade sin vin och serverade den uppv�rmd.
F�rmodligen gjordes detta f�r att d�lja vin som b�rjat surna litegrann och dra ut lite p� tiden innan man fick skr�pa det.

Men inte bara av den anledning. Vi hittar �ven gamla skrifter fr�n medel�lder om l�kare som tilsatte �rter i varm vin av h�lsom�ssiga sk�l och d�rmed anv�ndte detta som medicin eller h�lsodryck! �ven svensk historia med upphettat kryddat vin kan man hitta s� l�ngt tilbaks som 1500 talet, men d� hela �ret och inte enbart vid julen.

Ordet Gl�gg kommer av ordet Gl�dgad, alts� syftar detta p� det uppv�rmta vinet. Och hela v�gen fram till modern tid har gl�gg alltid varit baserat p� vin, �ven spetsat till med st�rksprit f�r h�gre alkoholhalter efter 1800 talet, medan i dag kan man lika gj�rna njuta alkoholfri gl�gg, eller saftgl�gg som den oftast kallast d�.

Ungef�r vid 1890 introduserades gl�gg som en jultradition i Sverige, och sedan dess har skicken spridit sig sakta men s�kert till alla hem.

I dag njuter vi denna varma kryddiga dryck i julen, och antigen den har alkoholhalt eller ej kan vi alla h�lla med om att n�r det doftar gl�gg i huset, d� �r julen �ntligen h�r!

St Nicolaus

Sun, 14 Dec 2008 21:41:13 GMT

St Nicolaus �r grundlaget f�r v�ran jultomte. Men v�m var han egentligen?

Traditionen med jultomten i Norge och Sverige drar sig ungef�r 100-120 �r tilbaks i tid, notera, tratidionen s� som vi vet om den per i dag med tomte och s�cken med julklappar. Men det f�rsta vi h�r om Julnisse p� n�t sett som helst i nordisk ber�ttelse �r att Odin, som�J�lnir (Julens herre), delade ut frukt och n�tter som present till sina krigare vid vintersolverv, som sammanfaller p� ett ungef�r med dagens julfirandet. Det �r f�rsta antydning vi har om presenter vit jultiderna.�

Ber�ttelser om tomtar s� som g�rdstomten, fj�stomten och andra tomtar har funnits sen l�nge innan kristendommen, och under medel�lder var dom mer k�nda som Gardvorden, Gardsbonden, Tunvorden, Tunkallen, Tufte-kallen, Tomten, Haugbonden og Rundkallen bara f�r att n�mna n�gra.
Tomten som man k�nde till den under medel�lder var ingen sn�ll gammal gubbe som delade g�vor till alla barnen.�

Han v�rdade g�rd och grund, husdjur och folket, men behagade du inte honom gjorde han livet surt f�r den som bodde d�r, br�kade om n�tterna, bant trollknutor i h�r p� h�st och ko s� dom blev b�ngstyriga, illvilliga och inte l�tta att hantdera, han drog fj�der av h�ns och kastade illvilja p� alla g�rdens djur, s�g till att spilla mj�lken och �verhuvudtaget gjorde sig bem�rkt. Och tro inte du kunne flytta fr�n honom, han fulgte med p� flyttlassen!

Om du dock behagade honom s�g han till att djuren m�dde bra, hj�lpte med foder och mj�lkning, och gjorde sin del f�r att se till en bra och fruktbard g�rdsdrift. Du kunne behaga honom med att dela av dig med g�rdens gr�da, �ven lyxvaror som mj�d, och s� l�nge han fick sitt hj�lptes han �t. D�rav v�ran tradition att st�lla fram mj�lk och kakor i england, eller gr�t med sm�r, socker och kanel i norden, till tomten f�rst�ss.

Den mer moderna trevliga runde gubben med tomtm�ssa och presents�ck p� ryggen �r baserat p� St Nicolaus. Hur han v�xte upp stridas dom l�rda. Vissa legender s�ger hans familj var form�gende, andra legender s�ger han v�kste upp som f�reldral�s i et kloster.
Men dom enas om att han s� sm�ningom blev en biskop runt 300 �r efter kristi f�dsel.

M�nga ber�ttelser om mirakler kan ber�ttas om honom och dessa gjorde honom �ven till en h�lgen d�rav ben�mnelsen St Nicolaus och hans dag den 6 december, men det vi �r intrecerad av �r varf�r v�ran jultomte i dag �r baserad p� honom.

En gong skulle han ha kallat en �ngel att v�cka till liv 3 sm� barn som var d�dad av en v�rdshush�llare.
Detta �r bara en av m�nga gj�rningar f�r att skydda barn och han �r numera framst barnens skyddsh�lgon.

Han blev en mycket popul�r h�lgon �ven f�r sj�farare baserad p� hur han skal ha r�ddat fler skepp fr�n f�rlis p� havet vid att be till V�rh�rre Gud.

vid �r 800 ungef�r b�rjade man prosessioner f�r att hedra alla barn som Herodes tog d�d p� f�r att komma �t Jesus, och �ven St Nicolaus, barnens skyddare, runt 1200 talet d�k upp p� klosterskolorna traiditionen att St Nicolaus �ven brakte g�vor till barn. S� popul�rt blev detta att detta blev flyttad fr�n 28 december till hans egen dag den 6 december.

Man vet inte n�t eksakt tidpunkt f�r n�r det blev vanligt, men i Tyskland startade det med att barnen st�lde en leksaksb�t i sitt f�nster natt till 6 december, och n�r dom vaknade var b�ten fylld med godis och kakor. Dom som var fattiga och inte hadde r�d med n�n leksaksb�t st�llde hellre fram en sko, upphovet till v�ran strumpa!

St Nicolaus fick snart rykte att l�na sn�lla barn, och fick �ven efter en tid en hj�lpare k�nd under flera namn, Knecht Rupert i Tyskland, Swarte Piet i Nederland og Pere Fouettard i Frankrike, och ungef�r vid 1500 talet kommer dom f�rsta ber�telser om folk som kl�dte sig som St Nicolaus och gick fr�n d�rr till d�rr med sm� presenter.

Reformen vid 1500 fors�kte ta d�d p� h�lgentilbedelsen till folket, men d� d�k i Tyskland kyrkans "Weinachtsman" upp i st�llet. Tron fortsatte alts� med nya namn. Men hans medhj�lpare dog ut, och ensam fick han kliva ner pipor och skorstenar f�r att stoppa g�vor och godsaker i strumpor, b�tar och skor.

Clement C. Moore skrev vid 1823 ett dikt om Santa Claus, en trevlig kar som kom flygande med 8 sm� rensdyr i en sl�de om natten, l�ngt sk�gg, kl�dt i p�ls fr�n topp till t�, liten och tjock och r�kte pipa, s� var det Clement beskrev honom i sin dikt "Ett bes�k av St Nicolaus".

Thomas Nast skulle i 1863 illustrera Moores dikt, och hans ritningar av tomten i sin verkstad p� Nordpolen, han som l�ser barnens �nskelister, vilket pr�glade v�ran tomte r�tt mycket, och �ntligen kom Haddon Sundblom� i 1931 med sin tomte f�r Coca-Cola kampanj, hans tomte var inspirerat av Jenny Nystr�ms tomtor hemma i Sverige, och i �kte Cola-stil fick tomten Cola-f�rger.

Slutligen st�r vi d� kvar h�r med ber�ttelsen om St Nicolaus resa fr�n en biskop till v�ran tomte.

God jul!

En hednisk beskrivning av julfirandet

Thu, 09 Oct 2008 14:25:28 GMT

Nu n�rmar sig julen och vi ser alla fram emot att �terigen �gna oss �t de urgamla traditioner och seder som f�rknippas med julen.

F�lgande text �r skriven av Bodvar och postas med hans till�telse!

Vi t�nder ljus f�r att besegra m�rkret under denna m�rkrets �rstid och f�r att locka solen tillbaka. Vi kanske inte l�ngre bestr�r stugans golv med halm f�r att �ka det kommande �rets sk�rd men vi anv�nder fortfarande halmprydnader av olika slag. Och vi s�tter g�rna ut en havrek�rve till sm�f�glarna eller som man ursprungligen gjorde, s�tter ut den f�r Odens h�st Sleipner ska f� n�got att �ta n�r Oden i sin skepnad av Jolner, julens gud, drar runt p� sin vilda jakt i juln�tternas m�rker.

Vi �ter skinka i �minnelse till Frejsgalten Gullinborste, vi bakar guldgula lussekattar formade som den urgamla och n�rmast globala symbolen f�r lycka och v�lg�ng och f�r solen, swastikan eller solkorset, som Frejas katter och andra heliga och fruktbarhetssymboler. Vi kokar vit gr�t som ett minne av den nornagr�t som �ts inf�r sejdsessioner och sk�dande in i framtiden, n�got som g�rna g�rs vid jul- eller ny�rsnatt. Vi st�per tennkronor f�r att se vad det kommande �ret har i sitt sk�te och vi kanske vandrar kring i en �rsg�ng.

Vi tar in det evigt gr�nskande tr�det, symbolen f�r v�rldstr�det Yggdrasil. I tr�dets topp s�tter vi en stj�rna som symboliserar polstj�rnan, eller himlaspiken som den ocks� kallats, runt vilken v�rlden vrider sig. Vi s�tter ljus och glitter i granen f�r att symbolisera stj�rnorna och vintergatan. Vi h�nger f�rgglada glaskulor p� grenarna symboliserade Iduns �pplen, ungdomens, helandets och det eviga livets �pplen. Somliga kanske fortfarande, som vi gjorde hemma n�r jag var barn, h�nger upp riktiga �pplen. Vi h�nger ocks� upp sm� korgar fyllda med n�tter och andra godsaker f�r att symbolisera de livets och �verfl�dets g�vor som Yggdrasil sk�nker. Men vi h�nger ocks� upp pepparkaksgrisar, pepparkaksbockar och pepparkaksgubbar som symboler f�r de offer som h�ngdes i Yggdrasil, inte minst Odens eget sj�lvoffer.

Vid tr�dets fot st�lls en julbock av halm som ett minne av den julbock som dessv�rre har f�rsvunnit fr�n de flesta svenska hem och ersatts av en mer eller mindre amerikaniserad jultomte som julklappsutdelare. Bocken syftar ju ocks� p� Tors b�da bockar. Under tr�det placerar vi ocks� alla de g�vor som vi sk�nker varandra f�r att st�rka v�nskapsbanden mellan oss.

S� samlas vi med familj och v�nner f�r att fr�jdas samman och �ta och dricka gott. Inte minst drickandet ska ju ha en central plats. Till inte alltf�r l�nge sedan hette det ju att "dricka jul". Man brygger �l och mj�d, man kryddar br�nnvin med olika �rter och man dricker s�tat och starkt vin spetsat med kostbara kryddor fr�n S�rkland. Och man gl�mmer inte att s�tta ut mat till g�rdstomten, man l�ter husdjuren f� n�got extra och man l�mnar maten kvar p� bordet under julnatten f�r att ocks� f�rf�derna ska kunna komma och l�ta sig v�l behagas av julens �verfl�d. Och n�r man tidigare tagit julbadet i bastun gl�mmer man inte att l�gga in n�gra extra vedklabbar och sl�nga p� n�gra extra skopor vatten innan man l�mnar den f�r att f�rf�derna ska kunna ta sitt julbad.

Hell Jolner!
Till �rs och frid!

Bodvar Bjarke

�

Julens blommor och julenek

Sat, 04 Oct 2008 15:31:14 GMT

D�r finns en handfull blommor vi g�rna f�rknippar med julen. H�r kommer n�gra av dom, �ven tilsammans med juleneket!

Juleneket har m�nga betydelser f�r folk i gammal tid. Ett bra julenek bet�d att alla kunne se vilket bra korn�r man hadde haft, och att man hadde r�d att avse massor med korn till �ven f�gla. Det visade med andra ord status s� v�l som att ge n�t munngott till f�glar.

Man trodde att om f�glarna tog gott f�r sig av neket skulle dom l�ta bli kornet till sommaren igjen. Samtidig som att om f�glarna tog gott f�r sig tog man det som et gott t�cken, ett t�cken p� att kommande �r skulle bli bra!

Man satte upp Julneket vid solens nedgong julafton och skulle ned igjen 20 dags jul. Trollkvinnor brukade g�mma kornb�ndet till jonsok f�r att anv�nda till magiska riter.

Julens blommor �r dock en ny uppfinning. Kristorn och misteltein �r av dom �ldste. Misteltein �r s� gammal i anv�ndning att den g�r �nda tilbaks till kelterna, d�r dom samlade misteltein mitt p� sommarn f�r att skydda mot sjukdom, olyckor onda andar och annat negativt, man kunne l�gga ett torkat blad i krubban till ett barn f�r skydd, h�nga under taket som skydd f�r huset och s� vidare.
Vid medel�lder var det vanlig att ge ett blad till kossan som fick �rets f�rsta kalv l�nge innan v�ren, det skulle betyda lycka.

Sj�lva det att kyssast under misteltein herstammar fr�n grekerna, som firade f�st f�r guden Saturnus varje december. Saturnus var lantbrukets och sk�rdens gud f�r dom och att kyssa g�rdens kvinna under mistelteinen, det skulle ge g�rden bra gr�da och fruktbarhet till allt levande p� g�rden.

Kristorn h�r till det gamla firandet av Guden och Gudinnan, d�r den taggiga kristornen representerar det maskulina och ef�y representerade det feminina. Tilsammans visade dom att naturen d�r aldrig utan uppst�r p� ny varje gong. Dom blev h�mtat inn vid midtvinter och dekorerat med band och torkade frukter.
I den romerska tid var Kristorn s� hellig att om lynet tog ett tre fick man g� gjennom omstendiga ritualer f�r att ers�tta treet. Detta h�nde ju gj�rna oftast mittvinters, och om detta h�nde var man tvungen att ge stora soningsoffer till gudarna och till varann, en f�rfader till v�ra julklappar.

I dag �r det vanlig i england och frankrike att h�nga en bukett kristorn �ver ytterd�rren f�r att visa h�r bor goda kristentfolk. Kyrkan tog ju som s� ofta tidligare �ver gamla hedenska skickar och gav dom en ny kristen betydelse. Krisstorn blev ett symbol f�r Krisit krona, tornkrantsen han fick p� sig som en h�n mot namnet "j�dernas konung" och alla kristna kunne d� forts�tta dekorare sina hus med kristorn som f�r.

Men i mer modern tid flommar vi �ver med andra planter och blommor som numera innhandlas till julen. Alla k�nner Julstj�rnan, en mexikansk blomma uppt�ct i 1833 av Wilhelm von Karwin, Julrosen, Amaryllis, Julkaktusen, Azaela och julegl�djen. Alla dessa �r blommor som har sin blommningstid i sitt hemland vid samma tid som julen. Alla dessa �r innf�rda som jultraditioner av rikare familjer, men efter som vi vanliga folk numera f�r tag p� dessa i vanliga aff�rer och dom kan dyrkast innomhus utan st�rre bekymmer har skicken spridit sig �nda ned till medelsvensson att ta hem s�dana blommor.

Advent, en uppf�lgning

Sat, 04 Oct 2008 10:09:58 GMT

Korseett har redan skrivit en fin artikel om advent, men jag passade p� att komma med ett suplement!

Adventus Domini betyder "H�rrens komma", syftar p� v�ntetiden mot Jesu f�dsel.

I den ortodoksa kyrkan b�rjar Advent den 15 december och varar 40 dagar.
Medan i v�ran traditionella svenska och norska kyrka b�rjar advent 30 november, innf�r f�sten f�r St Andreas(En av apostlerna) och varar fram till julen. Denna dag kallast ofta f�r Andreasmesse eller Andreas Fisker. Andreas kallast ofta f�r "den f�rste kallade" d� han var en av dom allra f�rste som sl�t upp runt Jesus och blev hans apostel. Och d� var det mycket passande att l�gga starten p� v�ran v�ntan till hans dag.

I �ldre tid var Advent en bots och fastetid innf�r H�rrens komma, man fastade varje m�ndag, onsdag och fredag. Detta �verh�ller dom fortfarande i varierande grad i katolska l�nder men i v�ran protestantiska kyrka �r inte detta viktlagt.
Dock manar v�ran protestantiska kyrka till tid f�r eftertanke och f�rberedelse.

I norge �r det vanlig med en adventskrants, en krants med 4 ljus p�. Man t�nder ett ljus varje s�ndag f�re advent och brinner ingen ljus ned.
Julafton skal dom f� brinna helt ned f�r d� �r julen h�r! Krantsen kom opprinnelig fr�n Tyskland och blev innf�rt i norge tack vare unionen med Danmark.

I sverige sprider sig denna skick nu mer och mer, men innan var det adventsstake som var den svenska traditionen, 5 eller 7 ljus i trappsteg. Formen p� adventsstaken kommer orginalt fr�n den j�diska Chanuka staken, �ven j�dernas Chanuka brukar sammanfalla med adventstiden.

Adventstidens f�rg �r lila, d� detta �r kyrkans lturgiska f�rg f�r Bot. D�rav dekorerar man gj�rna adventsstaken eller krantsen med lila ljus, lila band, man har lila dukar eller tygband att dekorera med andra platser.

Detta visar hur mycket av kyrkans bots�velser som h�nger kvar.
Det �r vanligt att l�sa v�rser n�r man t�nder ljusen i krantsen, och dom flesta v�rser budar om hopp om Jesu komma, frid eller k�rlek.

Adventskalender �r en r�tt ny uppfinning, en skick som uppsto vid b�rjan p� 1900 talet, d�r man hadde dekorerade papp-bilder med sm� luckor man �ppnade en f�r varje dag i adventstiden. Inni varje lucka sto et litet roligt v�rs eller en dikt, en bild, sm� presenter, i mer moderna tider �ven sm� bitar av chocklad eller leksaker. Efter TV kom blev det vanligt att �ven anv�nda ordet "adventskalender" om serier i radio eller p� tv med teman jul och v�ntetid, ofta gj�rna medf�lgande en liten pappkalender som man �ppnade en lucka tilsammans med v�rden f�r programmet.

M�nga anv�nder adventstiden till att f�rbereda sig innf�r julen, en skick som blir mer och mer borta efter som det g�r att k�pa alla dom hemgjorda kakerna och all mat i aff�ren.
Undertecknade brukar dock fortfarande att spendera denna tid att baka, k�pa maten innf�r julen, st�da, tv�tta och g�ra alla f�rberedelser till jul. Det �r en egen kj�nsla av doften av hemkokad gl�gg �ver hela huset, doften av hembakade kakor och att veta att nu snart.. NU snart...

<K�lla: www. dinjul.no och www.wikipedia.com>

OT : Lagen om f�rtal

Fri, 14 Dec 2007 13:41:42 GMT

Jag t�nkte detta var en r�tt viktig sak att va medveten om �ven om det �r off topic f�r sj�lva sajten. L�t oss alla hoppas vi aldrig f�r anv�ndning f�r denna lag antigen det �r h�r p� v�ran sajt eller ute i v�rkligheten.

Det är 5:e kapitlet i BrottsBalken som handlar om brott mot ärekränkning.

Här kommer hela det kapitlet, lagtext rakt upp och ner så helt enkelt är det inte...

5 kap. Om ärekränkning

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till
omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.

3 § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.

Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

4 § Förtal av avliden skall medföra ansvar enligt 1 eller 2 §, om
gärningen är sårande för de efterlevande eller den eljest, med
beaktande av den tid som förflutit sedan den avlidne var i livet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne.

5 § Brott som avses i 1-3 §§ får inte åtalas av annan än
målsägande. Om brottet riktar sig mot någon som är under arton år eller om i annat fall målsäganden anger brottet till åtal,
får åklagaren väcka åtal om detta av särskilda skäl anses
påkallat från allmän synpunkt och åtalet avser

1. förtal och grovt förtal,

2. förolämpning mot någon i eller för hans eller hennes
myndighetsutövning,

3. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller
trosbekännelse, eller

4. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes homosexuella läggning.

Har förtal riktats mot avliden, får åtal väckas av den avlidnes
efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samt, om
åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt, av
åklagare.

Innebär brott som avses i 1-3 §§, att någon genom att förgripa
sig på en främmande makts statsöverhuvud som vistas i Sverige
eller på en främmande makts representant i Sverige har kränkt
den främmande makten, får brottet åtalas av åklagare utan
hinder av vad som föreskrivs i första stycket. Åtal får dock
inte ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen
har bemyndigat därtill. Lag (2005:437).

Källa: Regeringens hemsida, avdelningen Lagar och där finns hela Svensk Författningssamling

Av: Rita.S

Datum för publicering

2007-12-14

Lucia

Tue, 11 Dec 2007 13:36:37 GMT

Luciafirandet �r stora saker och man f�r med sig detta �nda fr�n dagis. Lucia sj�lv �r en katolsk helgon, och firandet b�r preg av alt fr�n katolske skickar och norr�n tradition.

�

Lucia var en kvinna f�tt i �r 283 e.kr, d�d �r 304 e.kr, Syrakusa, Sicilia. Hon var f�tt till en rik familj, men gav sig till Gud redan som liten flicka och svor kyskhet f�r hans sak.

N�r familjen bortlovade henne fors�kte hon med alla medel att f� sig fri fr�n detta l�fte, men inte f�rens hennes mors sjukdom lyckades hon f� dom att lyssna p� sin sak. Moren insjuknade, och p� dotterns uppmaning �kte hon pilgrim till St Agata's grav, d�r hon bad f�r sin mor. Enligt legenden uppenbarade St Agnes sig f�r dom och fr�gade "varf�r ber du fr�n mig vad du sj�lv kan sk�nka?" Lucia bad d� till Gud, och hennes mor tillfrisknade. Modern lovade d� att �ra Lucias kyskhetsl�fte.

Lucias f-d tillkommande tog illa vid och m�ldte henne till Kejsaren, som f�ngslade henne. Det sades hon rev ut sina vakra �gon f�r att vaktarna inte skulle voldta henne, men Guds Moder sk�nkte henne �nnu vakrare �gon. Vakterna fruktade henne och legenden s�ger dom lot henne f� g� i f�ngelset och lindra skador och dela ut mat och vatten till dom andra f�ngorna, det sades hon bare en krans med ljus f�r att ha h�nderna fria.

Inte ens under tortyr ville hon ge upp sin tro p� Gud, och inte ens n�r hon d�mdes till ett liv som gl�djesflicka vaklade hon i sin tro. Oxarna framf�r vagnen hon satt i ville inte g�, och n�r folk fors�kte dra vagnen sj�lv kunne den inte rickast av fl�cken s� l�nge hon satt i. Dom stack sv�rd i hennes hals, h�lde kokande olja �ver henne, men hon dog inte. Inte f�rens hon fick den sista olja av en pr�st kunne hennes livsande f�rlata henne.

I dag firar vi Lucia som ljusets tilbakekommande, som ett symbol p� hennes offer, hennes goda rena hj�rta, och som den helgon hon �r. Skicken vi har i dag herstammar fr�n sent 1800tal och herstammar fr�n Sverige, utsprunget s�gs att va fr�n Tyskland d�r man l�ngt tilbaks i medel�lder kl�dde ut flickor som Christkindlein, kristusbarnet, med vita kl�nningar och ljus i handen.

I norden var hennes kommande skr�mmande f�r oss pga Lussi, en kvinna som h�rde �sg�rdsreia till, och man �rade Lucia vid att baka goda kakor och ha julen klar till Luciadagen den 13 december, St Lucias m�rkedag i almanackan.

Skicken med att kl� sig i vit kl�nning och ha ljuskrantsen i h�ret herstammar fr�n en blanding av en tysk tradition att kl� upp sig i vit kl�nning och ha ljus i h�ret medan man sjunger f�r kristus, och legenden om Lucia och hennes ljuskrants.
S�ngen vi sjunger �r en Napolitansk s�ng, som kom till norden vid b�rjan p� 1800 talet, som �ven den f�rknippast med St Lucia och hur hon gick runt i f�ngelset med sin krants av ljus.

Relaterade l�nkar

Wikipedia

Av: Rita.S

Datum f�r publicering

2007-12-11

Juletrefest

Sat, 08 Dec 2007 16:15:57 GMT

Detta �r en rolig tradition fr�n Norge, som kanske f�rhoppningsvis kan sprida sig vidare ut i norden! :D

�Runt mitten av 1800 talet, ungef�r samtidig som julgranen sm�g sig inn i dom norska hem, utveklades en tradition. Stora f�reningar, skolor och rika familjer b�rjade arrangera �ppna julf�ster i december, d�r man hadde en j�ttestor dekorerat julgran, man �t god mat, drack god dryck, gick runt julgranen och sj�ng, samt lekade gamla leker, �ven jul-leker som Reven raskar �ver isen, Bro bro brille, Kjerringa med staven och m�nga fler leker.

Det �r numera �ven vanligt att en kommer som tomte, med paket till alla barnen! Annan underhollning kan va julfilm p� storsk�rm, n�t band eller musikanter som kommer och spelar, mindre julspel och annat.

Juletrefesten �r framst f�r barnen nu i dag, och det �r f�rre familjer som arrangerar egna. F�sterna kan h�lla p� fr�n december tills januari, och presenter som man f�r av tomten �r oftast sm� paket med olika godis i, och �ven sm� prylar med firmaet som arrangerar f�sten sitt logga p�.

Ofta finns det stora f�reningar som arrangerar juletrefest i ett veldedig f�rem�l, man s�lger lotter och prylar var innkomsten g�r till n�t utvald f�rem�l, som forskning p� cancer bland barn, hj�rt/lungsjukdommer, fattiga barn i andra l�nder osv osv.

Av: Rita.S

Datum f�r publicering

2007-12-08

Julbucken

Sat, 08 Dec 2007 16:08:03 GMT

V�ra barn , och �ven n�gra vuxna, kl�r upp sig och g�r fr�n d�rr till d�rr, och sjunger i mellandagarna. Men vet vi varf�r vi har denna skicken och vart den kommer fr�n?

�Julbucken var fr�n gammalt av ingen sn�ll figur. Julbucken representerade �sg�rdsreia och detta var n�t man fruktade. Det sades att hadde man en buck i halm i sitt hus skulle Tor se med blida �gon p� g�rden och vakta den mot �sg�rdsreia, han hadde ju sin vagn med sina buckar, och bucken va d� en symbol �ven f�r honom.

Traditionen med julbucken har �verlevd till i dag, fast i dag �r det mer en liten ekstra prydnad man har f�r julen snarare enn skydd mot sp�ken.

I gamla dagar kunne fattiga kl� ut sig i buckemaska och ett gamalt getskinn och g� fr�n d�rr till d�rr och tigga mat och dryck. Det sades att Tor s�g inte med goda �gon p� dom som inte gav julbucken n�t att stoppa i fickan innan den gick vidare, s� m�nga fattiga nyttjade detta h�vet att faktisk f� n�t att mata familjen med. En liten bit br�d, en liten flaska julmj�d kunne man f�, kanske �ven en liten bit kaka, och gick man fr�n g�rd till g�rd var det m�nga munnar att m�tta med det man fick.

Nu i v�ra dagar �r detta en rolig lek snarare enn behov f�r �verlevnad, och v�ra barn har stor gl�dje vid att kl� upp sig och knacka d�rr, sjunga en julvisa och f� lite gott i sina fickor innan man g�r vidare.

�ven andra l�nder har n�n form av vandring under mellandagarna. I Mexico tex, utstyr sig m�nga barn i kl�dsel f�r att likan Jomfru Maria och dom knackar d�rr och sjunger "�ppna vi fryser, �ppna, sl�pp inn" och v�dja i sin song att f� husrymme. Varje d�r vill svara "det finns inget utrymme" och ingen �ppnar. Enligt traditionen g�r d� barnen fr�n d�rr till d�rr, v�djar om utrymme, f�rens en s�ger "kom inn kom inn, h�r finns plats" och man har en julf�st d�r med massor av mat och dryck.

Och i� Tyskland g�r barnen tog sista torsdag innan julen och br�kar med grytlock, b�ljor och skramlar med allt dom kan hitta, gj�rna med skr�mmande masker. Detta �r en �fterlevning av �sg�rdsreia som sm�g sig �ven s� l�ngt s�derut.

Av: Rita.S

Datum f�r publicering

2007-12-08

Upphovsr�ttslagen

Tue, 30 Oct 2007 16:45:29 GMT

Upphovsr�ttslagen inneb�r att du som sajtv�rd (eller dina medlemmar) inte f�r vidarepublicera andra personers framst�llda material (artiklar, foton, musikalster, konst, dataprogram etc etc) utan dennes medgivande.

Om upphovsrättsinnehavare har gett sitt tillstånd till publicering är det din skyldighet att ange vem som är upphovsman i den omfattning och på det sätt god sed kräver.

Det upphovsrättsliga skyddet består av två delar, dels de ekonomiska rättigheterna dvs att kunna sälja eller hyra ut rätten att kopiera eller tillgängliggöra verket, dels de ideella rättigheterna. De ideella rättigheterna kan inte avyttras och innehas alltid av upphovsrättsmannen eller dennes arvingar, och gör det möjligt att hävda rätten till sitt verk. Det är alltså möjligt att någon ger dig rätt att publicera material utan att betala ersättning, vilket trots detta inte påverkar dennes ideella rättighet. Det innebär t ex du inte får förvanska upphovsrättsinnehavarens verk, utan skall återge det i dess originalform. För att skilja på en kopia och ett nytt verk så används begreppet verkshöjd, om ett verk anses tillräckligt självständigt och originellt så anses det ha verkshöjd och således vara ett nytt verk med alla rättigheter som då tillfaller den nya upphovsmannen.

När du länkar till andra websajter innebär det inte något intrång i upphovsrätten. Men det kan vara ett problem att rikta länkarna direkt till en annan artikel, speciellt om den inte öppnas i ett eget fönster.

Så länge länkar till andra sajter öppnas i egna fönster så är allting bra, men om så inte är fallet så skulle det kunna innebära ett problem. Om artikeln öppnas i en sida hos iFokus, så kan det betyda att läsaren t ex uppfattar det som material som iFokus publicerat samt att den mottagande sajten kan förlora annonsintäkter.

Så för att undvika en eventuell diskussion så är det lika (och mer användarvänligt) att ta för vana att kryssa i rutan "Öppna i eget fönster" när ni skapar en länk.

***

Skriven av Ifokus teamet, presenterat här med tillåtelse.

Relaterade länkar

Rilex - Fulltextversjon

Av: Rita.S

Datum för publicering

2007-10-30

Vegetarisk jul!

Tue, 30 Oct 2007 11:23:54 GMT

Vissa av oss �r vegetarianer eller veganer, och julen som d� normalt best�r av k�tt och mer k�tt kan bli en l�tt tr�kig tid f�r dom som kanske inte har tiden och orken att komponera tilsammans en riktig julmiddag.

F�r en vegetarianer�inneb�r dieten att inte involvera k�tt. M�nga �r vegan och�vill inte ha produkter fr�n djur alls, s� som �gg, mj�lk eller annat fr�n djur. �Man kanske �ven upplever att bli ifr�gesatt. Julen �r ju om k�tt och mer k�tt, och man kanske inte har orken att komponera tilsammans goda recepter som duger till f�stmat. �ven till julen vill man ju gj�rna ha n�t extra gott att �ta.

Jag har d�rmed komponerat tilsammans ett exempel p� meny till julmiddagen f�r er h�r, s� ni kan f� lite tips och ideer:

F�rr�tt:

Kall postei med kik�rter serverat tilsammans med sallad av ruccola, tomat, b�ngroddor, majs, cashew och pekann�tter. Dressing av naturelle creme fraiche eller Olivolja med kryddor f�r dom som �r vegan. Recept p� pasteien kommer�under recepter s�rskilda dieter.

eller

Hallon och lime-pai serverad varm �med vispad gr�dde eller vaniljs�s

Middag:

N�ttestek, serverast med kokat potatis eller potatisgrateng, dampade gr�nsaker, r�dk�l, brunk�l, en s�s med n�tter i.

eller

Sejtan i sojas�s, serverast som wok med gr�nsaker och ris
Sejtan �r ett asiatosk produkt som s�lgs i hermetisk burk, massan delast upp i bitar och f�r steka p� l�g v�rme r�tt l�nge. Dess l�ngre dess b�ttre blir dom, surra dom p� svag v�rme i soja och kryddor innan du gj�r s�s och tills�tter wok-gr�nsaker.

eller

Julestek av k�lrot, serverast med r�dk�l, brunk�l, dampade gr�nsaker, sallad brevid, s�s med b�ngroddor.

eller

K�lblader med fyll och svamps�s, kokat potatis, r�riven morot, br�sselk�l, broccoli och blomk�l sm�rdampat.

�fterr�tten:

Panacotta med bl�b�r och hallon, serverad med Maple Sirap och vispat gr�dde

eller

Fruktkompott med glass eller vispgr�dde

eller

Ris ala Malta med hallon eller k�rsb�rss�s.

Recepter p� alla dessa r�tter kommer jag posta.
Om ni v�lger att ha en r�tt, eller plock sj�lv med lite av alla l�gger ni upp till sj�lv :)

Av: Rita.S

Datum f�r publicering

2007-10-30

Att dricka jul

Mon, 29 Oct 2007 20:45:46 GMT

Fr�n norr�n tid fanns vintersolv�rv, �lir, j�lablot. Ordet Jul kommer av dom gamla namnen p� tiden, �ven avspeglat i Odins r�tta namn J�lnir.

�Att dricka jul kommer av mittvintersblotet fr�n vikingatid, n�r man drack �l f�r J�lnir, vid �lir. �lir kunne va n�r som helst fr�n medio november fram tills mitten/slutet av december, men �ven s� l�ngt fram som tills huggun�tt i januar kunne �lir firast. Sj�lva firandet hadde ingen speciell fastsatt dag, eller n�n fastsatt l�ngd, det startade n�r det var tiden och slutade n�r det va klart. Och vid �lir hadde man mittvintersblotet. Vid blotet var det vanlig att sk�nka j�lagj�f vid blotet. Och det, i dag heter julegave p� norsk, julklapp p� svensk! J�lagj�f var n�t man sk�nkte f�r att dela av sin �verflod och gl�dja gudarna.

Blotet i sig sj�lv var ju offer till gudarna, framst vid �lir� var det Odin som fick g�ver, men �ven dom andra gudar blev hedrat vid denna tiden. Men blotet var s� mycket mer.

I senare tid h�ngde det viktiga regler kvar �fter blotet. Till f�rsta november skulle jul�let va f�rdigbryggat. I kristenrett- lagen sto det skriven en �lger� : Man skulle sambur�ar �l. Detta skulle involvera minst 3 b�nder, men en bonde var urs�ktat om det var f�r l�ngt till n�rmaste granne. Om en bonde bodde aldeles f�r avsides skulle han brygga �l som om han var i ett samlag. Tilsammans skulle man dricka f�r liv, h�lsa, kung, jarl och lycka.

Vidare sto det ett p�bud om en annan �lger� som omfattade bonden och hans fru. Jul�let skulle signast sj�lva julnatten och njutas p� natten, man skulle �ven s�tta ut till tomten, dom underjordiska och �sg�rdsreia. Det var �ven fastsatt str�nga b�ter i fall man inte �verh�ll detta. Man h�ll i f�rkristen tid �ven n�t som kallades alvebl�t, d�r enbart familjen var innviterat. �lvarna sto guden Fr�y n�ra, och var esensiella vid fruktbarhetsriterna.

En gammal skick �verlevde l�ngt inn i middel�lder, skicken om att kl� stolen. Storsetet i l�nghuset blev kl�tt i fina tyger och en gudeavbildning fick sitta i storbondens plats. Sen n�r gudarna var avskaffat och kristendommen innf�rd beh�ll man skicken att sv�pa husbondens stol i det finaste tyg �ven l�ngt inn p� 16-1700 talet.

Julen har djupa r�tter i gammal hedensk religion, och m�nga saker har �verlevd fram till i dag. En del av orsaken var att Kjeisar Konstantin p� kyrkom�tet i Nikea i 323 satte alla regler f�r hur kristendommen skulle va, detta tilsammans med alla kardinaler och p�ven. P� detta m�tet blev julens firande �ven flyttat till mittvinters solv�rvet d�r alla firade att solen v�nde, f�r att dom l�ttare skulle kunne bekanta sig med denna nya religionen. Firandet av nytt liv skull best�, �ven fram till v�ran tid, �ven om den som numera firast av dom kristna inte l�nger �r Odin, utan Jesus och hans budskap om evig liv.

God Jul och God Jule!

Relaterade l�nkar

norr�n mytologi

Av: Rita.S

Datum f�r publicering

2007-10-29

Gamla traditioner

Mon, 29 Oct 2007 11:57:54 GMT

Fr�n gammalt av firade man Jule, eller solf�sten. Vissa traditioner runt julen f�rut va mycket f�rknippat med �vertro snararee �n religion!

F�re 1800 -talet var inte nissen n�n trevlig gubbe som kom med presenter. Snarare tv�rtom, Nissen va en elak liten gestalt man fick h�lla sig till lags med. Man st�llde fram mat och dryck, mj�d, gr�t, saltk�tt, kakor, varje julafton, �ven till det osynliga folket, annars fick man problem. Ni minns kanske uttrycket trollknutar i h�ret? Nissen band s�dan i svans p� g�rdens djur i fall han inte fick som han ville, d� nekade h�sten att g�, och kossan l�t sig inte mj�lkas. Vid 1800 kom traditionen med St Nicholaus som delade ut presenter, och d� Nils �r f�rkortning f�r Nicholaus, och Nisse ett smeknam f�r Nils, blev �ven v�ran Nisse(tomte p� norsk) sammanslagit med St Nicholaus.

Den l�ngsta natten i �ret kom �sg�rdsreia, ett f�lje med dom d�da, och med underjordiska, tomtar, nisse, dj�vulen och alla m�rka makter. Fr�mst i �sg�rdsreia gick Julbockarna. Denna natten kom �ven Lussi, en dj�vulskvinna som stal barn. Ett l�ngt tag va hon f�rknippad med Lussenatten, medan nu firar vi den romerska kvinnan Lucia, som offrade sitt liv f�r att hj�lpa sjuka folk. Denna natten satte man kors f�r allt. Man st�llde ut mat och dryck, i spisen la man tr�pinner i kors, man korsade br�det, satte kors p� f�nster och d�rrar, korsade i halmen till djuren, korsade djuren med aska, alla �ppningar st�llde man n�t i kors, man slog st�l i korn, mel och h�, satte st�l �ver d�rren, detta f�r att dom m�rke inte skulle komma in. Dagens tradition med att g� Julbock �r en efterlevning av detta, fick inte julbocken god mat kunne dom v�lta hela�stallar i sitt raseri. Dock �r dagens julbockar sn�llare �n gamla tider :)

I gamla dagar t�ckte man golvet med ren halm till jul. Detta var av flera orsaker: Det doftar gott och d�ljer doften av innest�ngt boende, det d�ljer och v�rmer jordgolvet, och sen till slut skulle man "sopa julen ut med sankta Knut" n�r julen var �ver. Detta tog �ven med sig matrester och lort fr�n juldagarna.

Man pyntade till julen, julbock och kransar band man i halm, man t�ckte s�ngar med kvistar med gran, man lade gran f�re d�rrstocken, och man skar r�nnkvistar med b�r p� senh�sten. Dessa blev st�llda i en mugg med vatten s� dom blommade med gr�na blader n�r julen b�rjade. Dom r�da b�ren som kunne h�lla sig vintern genom var en symbol p� markens gr�da och nytt liv, det fanns hopp trots m�rkret!

En julestock skulle alla hem ha. Till julen f�llde man en stock, furu eller gran f�r det mesta, som man sl�pade hel in. Tanken var att stoppa ena �ndan in i eldstaden, elda p� och sen knuffa stocken in vartefter som den brann. Det sades att julen va �ver n�r julstocken inte va n�t mer, och dess st�rre hem man hade, dess l�ngre julfirandet.

Jul�l fick man brygga varje �r, s� l�nge man hadde jul�l kvar kunde man "dricka jul". Undvek man att brygga 3 �r i rad hade man f�rspillt sin g�rd f�r kung och f�dernelandet, och olycka skulle f�lja.
Man brukade �ven sp� n�sta �ret i jul�let, mislyckades man med �let blev det o�r kommande �ret. Spillde man f�rsta sk�len kunne det buda olycka, d�dsfall eller missfall. Man skulle bjuda g�rdnissen och dom underjordiska en mugg med �l, och man slog �l ut p� stenh�llan f�r skogsfolket.

M�nga seder som vi har nu �r faktisk efterlevningar av ren och sk�r �vertro. Dock i v�r moderna tid �r det mer romantiska traditioner numera��n det �r �vertro. Men visst har vi alla en k�nsla av olycka om vi inte ger n�t till julbocken som knackar p�? Visst k�nner vi fortfarande ett behov av att lysa upp �rets m�rkaste natt?

God Jul som kommer! :D

Bilden �r l�nat fr�n www.schulze.no och �r en av dom f�rsta norska julkorten upptryckt p� slutet av 1800talet�

�

Av: Rita.S

Datum f�r publicering

2007-10-29

konsten att ers�tta i ett bakrecept

Sun, 28 Oct 2007 19:30:04 GMT

Ibland st�r man d�r med l�ng n�sa i skafferiet och uppt�cker att just det man skulle ha i den p�b�rjade degen/smeten inte finns, fast man var helt s�ker p� det. Men hur g�r man d�?

Allt som oftast st�r man d�r med l�ng n�sa. Jag skulle ha hjorthornssalt men jag har bara bakpulver. K�nns det igen?

N�ja ingen fara skedd. Enda som kan h�nda �r att det kan bli en lite annorlunda smak eller konsistens�p� kakan.

H�r kommer ett enkelt tips som g�r det hela lite enklare �n att springa till aff�ren igen.

Som j�smedel i kakor anv�nder vi bakpulver, bikarbonat eller hjorthornssalt. Moderna bakpulver �r dubbelverkande. Kaksmeten kan st� utan att f�rs�mras. Pulvret avger bara en liten m�ngd koldioxid i rumstemperatur. Huvuddelen avges f�rst i ugnen. Koldioxiden g�r att bakverket h�jer sig.

Bikarbonat m�ste ha en sur tillsats av tex filmj�lk, lingon sirap.

Hjorthornssalt passar b�st till sm�kakor f�r att dess biprodukt, f�rutom koldioxid, �r ammoniak och den kan d� l�tt avdunsta.

1 tsk bikarbonat eller hjorthornssalt= 2 tsk bakpulver

�

Av: korseett

Datum f�r publicering

2007-10-28